torsdag, juni 12, 2008

Försvarsdebatt mellan mig och Bodens kommunalråd (m)

Den 26 maj skrev jag i en gästkrönika på NSD:s ledarsida om hur tyst det är med kritik mot regeringen i försvarsfrågan från Bodens moderata kommunalråd Olle Lindström. Krönikan hittas här.

Det fick Olle Lindström att agera och på NSD:s debattsida den 3 juni. Dock inte med kritik mot regeringen, utan med kritik mot mig för att jag lade näsan i blöt. Lindströms svar hittas här.

Lindströms svar innehöll dock felaktiga siffror. Dessutom undvek han än en gång att berätta vad han tycker om regeringens försvarspolitik. Jag har därför skrivit ett svar till honom på NSD:s debattsida idag den 12 juni. Mitt svar hittas här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , och annat intressant

onsdag, juni 11, 2008

Jag = en stolt storebror

Jag har sagt det förut, men jag är en otroligt stolt storebror! Hela förra helgen tillbringade jag i Umeå på min bror Pers läkarexamen. Fem och ett halvt år av studier är nu över för honom. Fast han kommer att få läsa mer, han ska nämligen forska och utöva handkirurgi. På fotona syns Per och hans dam Ingela (tror att brorsan försöker spexa till det lite på det övre fotot).
På Pers och hans studiekompisars examensmiddag kunde jag inte låta bli att göra en liten kupp. Jag har nämligen i över ett halvår funderat på ett tal att hålla på middagen. Sagt och gjort. De enda som visste om att jag skulle hålla talet var de två toastmastrarna (eller heter det toastmasters?) samt tre kompisar.
.
Jag presenterades som politisk sekreterare för Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting, "alltså professionell talskrivare", och Pers storebror. Mitt tal hade glimten i ögat rakt igenom, tog ca tolv minuter i sin helhet och var uppbyggt i tre delar: Observationer kring vad som händer med en person som börjar studera medicin och så småningom blir läkare, några jämförelser mellan politik- och läkarbranschen och slutligen några tips från mig som politiker till de nyblivna läkarna.
.
Observationer kring vad som händer med en läkare hade jag tre till antalet:
- Att läkare inte kan skriva och att min bror aldrig har kunnat skriva.
- Att läkare som hamnar i en diskussion med någon och inte håller med denne när diskussionen rör vården eller läkaryrket säger "hmm".
- Att man som läkare lär sig massvis med schyssta partytrick, till exempel kan min bror enligt egen utsago känna någon på magen och avgöra om det var länge sedan denne gick på toa.
.
Vid jämförelser mellan politik- och läkarbranscherna tog jag bland annat upp att både läkare och politiker arbetar väldigt mycket samt att båda är i förtroendebranchen. Läkaren måste, eller åtminstone bör, ha patientens förtroende medan politikern måste ha väljarnas förtroende. Däremot kan vem som helst bli politiker medan endast den som har studerat hårt kan bli läkare. Detta innebär att det är större kvalitetsskillnader mellan politiker än mellan läkare, vilket man kan se på den sittande regeringen... När jag sa det om den sittande regeringen började först några få bua och sedan började desto fler jubla och klappa händerna. Det var en väldigt rolig reaktion ;-) Sen gjorde jag ett "avslöjande". Jag berättade att politiker ibland gör fel och tog upp några exempel men tillade att faktiskt även läkare gör fel. En klassiker är felskrivningar i patientjournaler som till exempel följande felskrivningar:
- Patienten jobbar som elektriker.
- Inga kända proppar i släkten.
- Som preventivmetod har patienten använt oavbrutet samlag.
- Hon beskriver huvudvärken som spännande- Lastbilschaufför med god kondition som åker en mil utan att bli andfådd i vanliga fall.
.
Sen gav jag några tips från mig som politiker till de nyblivna läkarna. Jag tipsade dem om att inte vara rädda att bjuda in politiker till deras verksamhet och berätta vad som fungerar och vad som kan bli bättre i deras verksamhet och vården. Att politiker är ungefär som journalister när det handlar om stora nyheter, de vill vara först med att få veta och det gäller att noga välja vilken politiker man går till när man har något viktigt att berätta. Som tredje och sista tips sa jag att man som läkare när man har en politiker på besök inte ska klämma honom/henne på magen för att se här han/hon senast gick på toaletten...
.
Efter det bad jag brorsan komma fram på scenen. Han hade tänkt hålla låg profil på middagen, men tji fick han...eller hur brorsan? ;-) När han väl var framme så berättade jag hur jag alltid sett det som min plikt som hans storebror att hålla honom borta från trubbel (det har jag dock extremt sällan behövt göra, eftersom han är en bright kille som klarar sig väldigt bra själv). Detta kommer såklart att bli svårt när han ska ut bland de mer erfarna läkarna som rookie och jag bor i Stockholm, för jag kan ju inte pendla till Umeå varje dag för att se att allt är bra med honom så därför hade jag gjort en specialdesignad knapp som han ska ha på sig det första året som rookie. Knappen är tänkt att markera min närvaro och jag läste upp vad det stod på den: "Passa dig, min storebror är POLITIKER!".
.
Sen avslutade jag talet med att tacka de nyblivna läkarna för det viktiga yrkesval de gjort och påminde dem att aldrig glömma sitt kall:
- Håll människor friska så att de får njuta av sina liv utan smärta, sjukdomar och skador!
- Håll människor friska så att de kan jobba och bidra till samhället!
- Och allra viktigast, håll för Guds skull människor friska så att vi politiker kan sova gott om natten utan att behöva oroa oss över om vi ska bli omvalda eller ej!
.
Talet var längre än det jag skrivit ovan och mer "utsmyckat" med små lustigheter. Såklart gör sig talet även bättre i sin helhet än vad jag sammanfattat här. Tror faktiskt att av alla mina tal så är det här det jag är överlägset mest nöjd med. Och det är i och för sig inte så konstigt, för så stolt som jag är över min bror så var det inte speciellt svårt att få inspiration till att skriva det.
.
STORT GRATTIS TILL LÄKAREXAMEN BRORSAN, DU ÄR BÄST!
.
P.S. Nu kommer jag att ringa dig ännu oftare för att fråga om alla små krämpor som jag och mina kompisar har ;-)