måndag, mars 17, 2008

Farligt förtryck i Iran

I en krönika i NSD skriver jag idag om det farliga förtrycket i Iran:

"Farligt förtryck"

Det har nu gått 29 år sedan revolutionen i Iran. Den senaste tidens hårdnande förtryck är farligt, inte bara för landets invånare utan för hela världen. Den fanatiske presidenten Mahmoud Ahmadinejad har drivit på en odemokratisk utveckling.

Tortyr hör till vardagen och yttrandefriheten är kraftigt begränsad. Nyss avled en kurdisk student i fängelset efter att ha misshandlats svårt. Den kurdiske regimkritiske journalisten Adnan Hassanpour har under lång tid torterats och hans dödsdom kan verkställas inom kort. Han har i år tilldelats pressfrihetspriset av Reportrar utan gränser.

Könsapartheid råder, eftersom olika lagar gäller för män och kvinnor. Häromdagen dömdes två kvinnor till 99 piskrapp vardera för att ha umgåtts med två män, utan några som helst bevis på otrohet. Den ena kvinnans make tyckte dock att straffet var för milt och nu ska kvinnorna istället stenas till döds.

I fredags hölls parlamentsval i landet. Resultatet var ingen högoddsare och de konservativa stärkte makten. Ahmadinejad tål ingen kritik och har stöd av landets religiösa ledning, ayatollorna, i den hårda behandlingen av all opposition.

Innan valet gick det till och med så långt att den förre presidenten Mohammad Khatami reagerade. Khatami är ingen demokrat i våra ögon mätt, men till och med han dömde ut den demokratiska processen där tusentals kandidater diskvalificerades från att delta i valet.

Ahmadinejad drömmer både om mer makt och om kärnvapen. FN:s atomenergiorgan IAEA har presenterat en rapport som just visar att Irans redovisning av landets kärnenergiprogram är otillräcklig. Syftet med programmet är givetvis att utveckla kärnvapen. Om det lyckas kommer Ahmadinejads makt att öka och förtrycket att hårdna.

Situationen i Mellanöstern skulle bli mer hotfull, speciellt för Israel. Vi i väst är inte heller trygga. Långdistansmissiler som når hela världen håller på att utvecklas. Omvärlden får dock inte blunda för hur de mänskliga rättigheterna respekteras om regimen är tillmötesgående i kärnvapenfrågan.

Med det här sagt menar jag absolut inte att USA ska lägga en bombmatta över Iran. Däremot menar jag att världssamfundet måste markera tydligare mot den utveckling som sker.

FN:s säkerhetsråd diskuterar sanktioner mot Iran och EU måste tydligt driva på för att sådana ska införas. Endast religiösa fanatiker har något att vinna på att Ahmadinejad och ayatollorna får ett större spelrum.

Claes Nordmark, Stockholm, kommer ursprungligen från Boden men jobbar nu som politisk sekreterare i Stockholms läns landsting

Läs även andra bloggares åsikter om ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vi talade om just valet i Iran igår på sergels torg, i samband med minnesstunden på Sergelstorg. Du prickar rätt i din krönika. Manipulerad är det enda som beskriver valen i Iran. Något som jag inte nämde igår som kanske är värt att nämna här, när det iranska folket går till val så har den kurdiska befolkningen i stor skara bojkottat valen enda sen början. Vallokalerna i kurdiska områderna brukar vara ödeslagda. Enligt mig är det enda rätta sättet att inte delta i ett såkallad val där resultatet i stortsätt avklarad innan du lägger in din valsedel.

Fredrik Antonsson sa...

Claes,

Din oro i krönikan är synnerligen befogad och jag skulle vara tacksam ifall Du kunde vidareutveckla din syn när det gäller följande:

Irans fortsatta utveckling av kärnvapen: Så länge Iran har Rysslands tysta stöd i ryggen kommer alla påtryckningar från resten av världen vara förgäves. Även om Ryssland skulle sansa sig och stoppa sitt stöd till Irans nukleära program, finns Nordkorea i bakgrunden... Dessutom tror jag att en enad värld emot sig är precis vad Irans tyranner önskar sig. Inget enar ett land så bra som känslan av att alla är emot dem och att man upplever ett reelt hot. Dessutom är jag övertygad om att det finns två länder som kommer förstöra möjligheten för Iran att framställa dessa vapen, USA och Israel. När det gäller Israel hoppas jag att de inte gör något då detta kan innebära långt djupgående konsekvenser för den judiska staten. När det gäller USA hoppas jag att Du delar min syn att det KAN, även om det inte alls är önskvärt, finnas skäl till att USA utraderar Irans möjligheter att införskaffa kärnvapen. Även här kan följderna bli dramatiska med terror osv, men USA är en stormakt som redan idag är hatad i Arabvärlden, och kan ta smällar bättre en Israel.

Vad gäller Irans fortsatta utveckling är jag negativ. Vis av erfarenheterna från Irak måste all positiv utveckling i Iran komma inifrån och hur lätt är det i en totalitär diktatur med sin förtryckarapparateter gåendes på högvarv ? Att skapa ett klimat där oppositionen i Iran känner stödet utifrån är livsnödvändigt för dessas möjligheter att nå framgång i sin strävan efter att dra upp Iran ur den medeltida världsbild som det nuvarande ledarskapet vill ha och eftersträvar.